tullamaja

Igår när vi höll på och tappa upp ett bad till MIlo så halkade han på mina byxor.
Han föll pladask och slog i nånstans vi såg inte och då så satt jag bredvid på toaletten.
M tog upp honom och han skrek som bara den. MEN så blev det tyst.

Det så ut som han böjde huvudet bakåt bara och busad först men så såg jag bara att blicken såg konstig ut och han var helt slapp.

Nu dör ungen tänkte jag, så jävla rädd. Men han simmade "bara". Han var nog borta i en 5 sekunder. M ruskade liv i honom och så va han tillbaka. Mammas hjärta hoppade på plats igen.

Ringde sjukvårdsupplysningen och dom sa att vi skulle åka in.
Så en tripp till Astrid Lindgrens blev det. Kom tid i "rätt " tid för sen droppade det nog in rätt bra med folk.

Jag och Milo somnade i bilen upp men så var han så pigg så, sparng omkring och charmade läkaren och pratade.
Lilla tappra gos!!!

Fick honom att somna tillslut efter lite vagnknuffning och mycket Blinka lilla stjärna. :))
Var kvar där i ca 4 timmar för dom ville kolla BT och bara hålla koll på honom.

Nu har han sovit med oss så vi kunnat hålla koll på honom.

Lilla fina Milo!